Klädesholmen – centrum för sillen som äts i påsk

Påsken närmar sig, en högtid då svenskarna äter mer än 1000 ton sill. Mycket av påskbordets sill kommer från Klädesholmen på Tjörn där silltradition går tillbaka till medeltiden.

– På 1500-talet då Klädesholmen tillhörde Norge, fick orten besök av biskopen från Oslo, då nedtecknades att platsen var ett fiskeläge för sillfiske, berättar Nils Gunnar Johansson, en av guiderna här på Sillmuseet på Klädesholmen som ryms i PK Konservers gamla konservfabrik.
I århundradena därefter utvecklades sillfisket och i samband med sillperioderna har hantverket att ta hand om och bereda sillen utvecklats. Än idag tillverkas 40 procent av all sill på Klädesholmen.

Hur länge det funnits fiskare på Klädesholmen vet ingen riktigt säkert. Ön har säkerligen varit bebodd sedan 1200-talet. Redan år 1594, när biskopen i Oslo stift, Jens Nilsen, passerade ön beskrev han den som ”ett gammalt” fiskeläge. Klädesholmen har haft stark anknytning till sillfisket ända in i vår tid. Det var under de stora sillperioderna som samhället blommade upp. Då flyttade människor hit långväga ifrån för att få del av den utkomst och det välstånd som sillen erbjöd.

Sillmuseum
Museet, som är inrymt i PK Konservers gamla konservfabrik, visar den unika industrimiljö som Klädesholmen utgör. Här kan du se hur det gick till när silljakter från Klädesholmen besökte nästan alla svenska hamnar för att sälja olika fisk- och sillprodukter. Denna försäljning från jakter efterträddes av konservindustrin på Klädesholmen, som producerar 40% av alla svenska sillkonserver. Du kan också se hur fiskebåtarna kom in med långa från Shetland och hur den bereddes innan den blev lutfisk. Totalt finns det fem konservmuseer i världen varav det enda som visar halvkonservmetoden finns på Klädesholmen. Här visas en epok inom konservindustrin, som omspänner tidsperioden 1920-1960, en tid då konservindustrin och fisket gav arbetstillfällen och försörjning åt de flesta på ön.

Klädesholmen-sill